Cody

När vi är framme i Sydney åker vi till ett mellanstort hus som jag antar är Ella och Joshs hus. Vi lämnar våra grejer där och sedan tar vi två cyklar ur garaget för att börja trampa längst vägen åt höger.

 "Were are we going?" frågar jag.

 "To one of her best friends house, Emily. I think they're there" mumlar han.

 "You think? What if they arn't there?" säger jag förtvivlat.

 "Then they are at her other best friend Leahs house" säger han lugnt.

Det är redan mörkt och stjärnorna syns klart på himlen. Vi ställer cyklarna utanför ett litet, gulligt hus. Josh ser på mig och pekar mot dörren.

 "I'm not coming with you" säger han allvarligt och jag ler lite.

 "Thanks for taking me here" ler jag.

 "Don't make me regret it" mumlar han och jag går upp mot dörren.

När jag knackat på den buna trädörren med tre slag hörs steg innifrån. En tjej med axellångt mörkbrunt hår. Hennes ögon är mörka och hon är rätt lång.

 "Oh my God..." mumlar hon och ser nervöst ut mot vardagsrummet.

 "You must be Emily? I'm searching for Ella?" säger jag nervöst och hon spänner blicken i mig.

 "She don't want to talk to you" säger hon hårt och jag suckar.

 "Please? You can stand with her all the time, I just... I love her" säger jag och hon suckar högt.

 "No you don't! You love that other girl!" ryter on.

 "No! I don't love Brooke! Please just... I love Ella! No one else! She is the one for me! Please just let me talk to her!" säger jag med gråten i halsen.

 "Fine" spottar hon fram och går ifrån dörren.

Steg ett: klart.

Ella

Emily kommer ut till mig och jag ser på henne.

 "It's for you" säger hon och ler lite nervöst.

 "Who is it?" frågar jag och ställer mig upp.

 "Cody" säger hon och jag stelnar till.

 "I've nothing to say to him"

 "But then just listen to him" säger hon och jag suckar.

Med raska steg går jag till dörren. Cody står där och lyser upp lite när han ser mig. Han ler lite smått och jag lutar mig  mot väggen innanför dörren.

 "What do you want?" spottar jag ur mig.

 "I just wanted to tell you that you're the one for me. I love YOU not Brooke. Brooke is just... I guess I was just inlove with love. I was tired of being single! But this is different! I really feel something for you! Everytime I see youI get butterflies in my stomach and everytime you laugh you make me smile! And when I hear your laugh I get weak. You are the one that make my dark light, you are the one that can make me laugh when I want to cry. I think that you are the one, Ella" säger han och en tår rinner nerför hans kind.

Jag får tårar i ögonen och det svider i halsen. Det blir tyst, men jag har inget att säga. Han kanske älskar mig ändå? Han kanske verkligen menar det. Snart börjar tårar strömma nerför mina kinder och jag slänger mig runt hans hals. Han andas lättat ut och lägger armarna om min midja. Jag trycker mitt ansikte mot hans hals och gråter ut. Hans andetag blåser i min nacke och jag ryser.

 "I love you too, Cody!" gråter jag och han drar tag i mig hårdare.

Han ser mig i ögonen och torkar mina tårar. Sedan tar han tag i mina kinder och kysser mig. Hans läppar masserar mjukt mina och jag hör applåder. Jag lämnar hans läppar och kollar åt garaget där Josh står och klappar händerna och vid dörren står Emily och Leah med tårar i ögonen. Jag skrattar lite innan jag kysser Cody igen.

 "Are we still going to move?" frågar Leah försiktigt.

Cody stelnar till och jag ler mot honom.

 "We have found an apartment in Gold Coast, and yes Leah, we're still moving" ler jag och han kysser mig igen.

 "Really?! That's awesome!" ler han och jag ser lite på Josh.

Han kollar ner i marken och sparkar lite i marken med händerna i fickorna. Jag släpper Cody och går fram till Josh. Han ser upp på mig och då märker jag hans tårfyllda ögon.

 "Josh, what's wrong?" frågar jag oroligt och kramar honom.

 "I just... I don't know" säger han och lägger armarna om mig.

Jag ler lite och fäller en tår, inte för jag vet varför.

 "I wonder where mum is and what she's doing" viskar jag och han ser mig i ögonen.

 "She left us. Without telling us. We shouldn't care about her" säger han tyst och jag ler lite.

 "I'll try" ler jag och jag ställer mig med händerna i fickorna. "But it's kinda hard. She is our mother, she will always be" säger jag och han ler lite.

 "Yes, I know" säger han och kramar mig igen. (Här tar Wilmas skrivande slut på kapitlet)

En vecka senare

"Girls, are you ready?" frågar jag och sätter in nyckeln i låset

 "Yes!" piper båda samtidigt och jag skrattar.

 "One, two..." börjar jag men Emily avbryter mig

 "Just open that door!" jag skrattar och vrider om nyckeln och öppnar försiktigt dörren

När vi tittar runt skriker vi högt av glädje och hoppar säkert 1 meter upp i luften.

 "It's amazing!" skriker jag och efter en stund sitter vi i soffan och lugnar ner oss.

 "I love it" mumlar Leah och vi nickar till svar.

Vi hör hur någon knackar på dörren och jag springer för att öppna den. Jag öppnar försiktigt dörren och där står han, min nya pojkvän, Cody Simpson.

 "Hi, Cody" säger jag och han pussar min kind.

 "Ella, somthing is wrong with Josh, I don't know what but he's acting strange" viskar han till mig.
 "How do you mean strange?"

 "Last night I heard him scream really high and this morning I saw him cut himself with a knife. I think you need to talk to him" jag nickar åt honom och vi går ut ur huset och bort till stranden som är framför Codys hus. Där sitter Josh och strör sand i sina sår.

 "Josh!" skriker jag och springer fram till honom.

 "Leave me alone!"

 "Josh, stop doing that!"

 "I don't care about anything now! I am nothing without her!" ryter han och jag ser hur han får tårar i ögonen.

 "Calm down Josh. Who is it? Is it mum?"

 "It's Olivia. I saw her with another guy" säger han och jag kramr om honom.
Stackars josh, han gillar verkligen henne. Jag tänker inte låta ännu en tjej förstöra hans liv.
 "Where does she live?"

___________________________________________________________

Okej nu är jag(Rim) tillbaka och har världens skrivartorka, så
kapitlena som jag skriver kommer säkert vara jätte dåliga...
Aja, kommentera

TJA ALLA ÄLSKADE LÄSARE!

Ville bara säga att jag just nu är ute på sjön med en kompis och min familj och har därför inte tillgång till internet hela tiden. Just nu har pappa sin mobil på internetdelning, men dels drar det väldigt mycket batteri plus att han inte kommer vara här hela tiden, och då försvinner internet. Så jag kommer inte kunna skriva så mycket nu under ungefär två veckor! Hoppas ni står ut! Kommer åka hem en sväng på fredag till på söndag (tror jag) och då kommer jag kunna skriva, men sedan ska jag åka igen... Men det är sommarlov och man ska njuta! (även om vädret suger fett)

Ha det gott!!

 "ELLA! BACK HERE!" skriker någon.

Jag vänder mig om och ser Leah och Emily stå och vifta med armarna i luften. Med ett skratt springer jag emot de och när vi är någon meter ifrån varandra släpper jag resväskan och slänger mig i deras armar. Vi alla skrattar och gråter av glädje samtidigt.

 "I've missed you so much!" gråter jag och Emily stryker mg över ryggen.

 "Leah told me! I'm so sorry, Ella!" säger hon.

 "Why am I the one that always get hurt by love? Why can't I be happy for once?!" gråter jag och de kramar mig hårt.

 "You will be happy, I promise" säger Leah.

Vi går ut och tar bussen till Leah. Vi sätter oss direkt och letar efter en lägenhet. Medan vi gör det frågar Leah och Emily deras föräldrar om de får flytta och det får de, konstigt nog utan några om och men. Tror det är för att våra familjer känner varandra jättebra.

 "What about this one?" frågar Emily och pekar på datorskärmen.

En ganska stor lägenhet, men inte så dyr. Ett badrum, ett kök, tre sovrum, ett vadagsrum och en liten hall.

 "But that one is in... Gold Coast..." säger jag och de ser sorgset på mig.

 "He don't need toknow that you're there!" säger Emily och jag ler.

 "You know what? We can move there. Cody won't be the one that destroy my life! I'm freaking young and I'm freaking broken, but who freaking cares?!" utbrister jag och de skrattar.

Vi betalar lägenheten och vi får flytta in redan om en vecka. Så jag sticker till vårt gamla hus som är helt mörkt. Jag tänder lite här och där och går till mitt rum. Som tur är hittar jag flera stycken flyttlådor i förrådet som jag bär till mitt rum. Jag packar ner allt från sängkläder till kläder till foton till... Ja, nästan allt, förutom möbler då.

Det tar flera timmar av hårt slit tills jag är halvt klar. Vi tjejer köper kinamat och äter hos Emily, vars föräldrar är hos några kompisar. Vi har Twilight maraton.

 "Taylor is so hot!!" tjuter Leah och vi skrattar.

 "No, Robert is the hottest!" piper Emily och jag ser ner i golvet.

Allt jag kan tänka på är Cody. Hela tiden. Till och med när vi snackar om killar som vi alltid gör, så tänker jag på Cody. När jag äter, när jag lyssnar på musik, när jag pratar, hela tiden! Och han vägrar försvinna! Men vill jag att han ska försvinna? Egentligen vill jag bara slänga mig i hans armar och stanna där tills jag dör, men han älskar inte mig. Han älskar Brooke. Inte mig. Såklart inte. Vem gillar mig?

 "Ella, don't think about him" säger Emily och Leah nickar.

 "It's not that easy" suckar jag och de suckar också.

Plötsligt ringer min mobil och jag drar upp den ur fickan. Josh...

 "Hello?"

 "Ella?"

Det är inte Josh... Det är Cody... Varför ringer han? Vad vill han?

 "Cody..." suckar jag och reser mig upp för att gå ut på verandan.

 "Please Ella! Come back. I miss you! I know I did the wrong thing and I regret it so much! The thing is that... I'm not inlove with Brooke. I'm inlove with someone else" när han säger det sticker någon in en kniv i mitt hjärta.

Som ett dödligt hugg. Snabbt lägger jag på och faller ner på knäna medan tårarna strömmar. Han erkännde just att han älskade någon annan. Det vibrerar i min mobil hela tiden. Det ringer, kommer SMS, ringer igen, 10 SMS landar i inkorgen... Tillslut har jag trettiofyra SMS och tjugotre missade samtal. Jag tvingar mig själv att kolla på ett SMS.

Answer my calls!! Please!

Det står typ så på alla. Plötsligt ringer det igen och jag svarar.

 "I love YOU Ella! You are the one that I love!" gråter Cody och jag stannar upp.

Han älskar mig... Han älskar mig... Inte Brooke. Men varför sa han det då? Han kanske gör samma sak med mig? Säger att han älskar mig utan att mena det? Han säger kanske så till alla tjejer? Varför ska jag tro på det?

 "Bye Cody" säger jag.

 "No, Ella, wa..." hör jag honom säga innan jag lägger på.

Cody

 "No, Ella, wait!" säger jag, men hon lägger på.

Jag ger mobilen till Josh som kommit in och springer ut. Hon måste få veta att jag verkligen älskar henne. Snabbt plockar jag ihop lite grejer i en väska och hänger den över axeln.

 "Cody! Where are you going?!" ropar mamma.

 "Josh!" ropar jag och han kommer fram till mig. "I really, really need your help" säger jag.

 "Why would I help you?" fräser han och jag suckar.

 "I really love your sister, but she won't believe me. Do you know where her friends live?" frågar jag och han fnyser.

 "Yes I do, but I won't tell you" säger han och går mot vardagsrummet.

 "Please! I beg you!" säger jag med gråten i halsen.

Han stannar. Ser på mig. Ser mig i ögonen. Går emot mig.

 "If you hurt my sister again, I swear to God that you will never talk or see my sister again!" varnar han och jag ler lite.

 "I promise! Where does her friends live?" frågar jag och drar på mig ett par skor.

 "I'll follow" säger han och jag går ut till mamma.

 "Mum, we'll go to Sydney for a while, it's about Ella" säger jag.

 "Oh, okey" säger hon tveksamt.

Jag pussar hennes panna och joggar ut till Josh som fått tag i en taxi. Vi åker till tågstationen och tar första bästa tåg.

Ella

Tjejerna har somnat i soffan och jag ler lite. Så söta. Jag hämtar en filt och lägger över dom. Själv drar jag på mig min OnePiece med leopardtryck och sätter mig i verandan. Mörkret har fallit och månen sitter högt uppe på himlavalvet. Undrar vart mamma är nu och vad hon gör. Varför stack hon bara? Hon kunde väl åtminstone sagt hejdå! Eller någonting!

Kommentera på nu! För er som inte vet det så är Rim bortrest och jag har fullt ansvar för bloggen tills hon kommer tillbaka. Plus att jag har en min egna fanfic blogg att skriva på, så om det dröjer lite mellan kapitlena så vet ni varför!

Lyssna samtidigt SKIN med SixxAM

Cody

När jag kommer in till huset igen efter en kvart sitter Josh, mamma och pappa i vardagsrummet. Alla ser lite ledsna ut. Genast känner jag ett sting av oro inom mig. Ella är inte här... Hon kanske är i gästhuset? Har Josh berättat vad jag gjort för mina föräldrar?

 "Where is Ella?" frågar jag oroligt och Josh ger mig en ond blick.

 "She left. She's on her way back to Sydney" säger han hårt och mamma och pappa ger mig besvikna blickar.

 "Why, Cody?" säger pappa och jag springer ut ur huset.

Sedan bär det av mot tågstationen. Jag antar att hon åker tåg, eftersom det är ganska kort att flyga.

När jag kommer fram springer jag ut på perrongen. Precis då ser jag en tjej med långt, blont hår stiga på ett tåg.

Snabbt springer jag dit och märker att det är Ella.

 "Ella! Wait!" ropar jag och hon vänder sig om.

Hennes kinder är blöta och hennes ögon glansigt röda. En man tar hennes väska och tar på den på tåget. Han säger något till henne och hon nickar. Jag går fram till henne och hon ser bort.

 "Ella, I'm sorry. Please don't leave" säger jag med gråten i halsen.

 "What do you want me to do?! I couldn't live in the guesthouse anymore! That would just be weird" säger hon och snyftar.

 "Ella, Brooke isn't my girlfriend!"

 "But you want her to be, I got it. You love her. And I wish you a very good future with her" säger hon och torkar sina tårar.

 "I don't want her to be my girlfriend! I don't love her!" utbrister jag.

 "Then why did you tell her so?! She believe that you do now, and you're just going to hurt her like you hurt me! I hope you learn something from this!" gråter hon.

 "Ella... Please" gråter jag.

 "I've had problems my whole life! I've been going through this a couple of times! Even worse! But I didn't expect it from you!"

 "You know that you can't run away from all your problems" säger jag allvarligt och hon skrattar till glädjelöst.

 "I'm not running away! I'm trying to forget you! I'm trying to move on from a person that I loved, but that love someone else!" utbrister hon och börjar gråta igen. Hon älskade mig...

 "Ella! I'm sorry! The last thing I wanted was to hurt you! I really like you and I don't want to lose you!" säger jag och hon ler sorgset.

 "It's to late. You've already lost me" säger hon och går på tåget.

 "Ella!" gråter jag och ser henne sätta sig ner vid fönstret.

Jag går fram till det och börjar slå löst på det. Tåget börjar åka och jag springer efter. Ella gråter häftigt och regnet slår som spön i backen.

 "Ella!!" skriker jag och ser tåget försvinna ifrån mig.

Jag faller ner på knä och börjar gråta. Hon älskade mig och jag älskar henne. Hon visste det inte. Jag visste inte det. Allt är förstört. Och nu är hon borta. Kanske föralltid. Jag förstörde allt. Allt är mitt fel och nu har jag förlorat min bästa vän, tjejen jag älskade i hemlighet. Josh måste hata mig. Jag kommer inte kunna klara av att se på honom. Han liknar Ella och jag kommer bara tänka på henne. Deras blonda hår och blåa ögon. Deras leende. Allt! De skulle kunna vara tvillingar!

Ella

Cody springer bredvid fönstret. Han gråter. Jag med. Som in i helvete. Men snart försvinner han ur min sikt. Jag drar upp knäna mot bröstet och kramar om benen medan jag pressar ansiktet mot benen. Låter tårarna rinna.

Jag tar upp mobilen och ringer Leah. Hon svarar efter tre signaler.

 "Ella!!" säger hon och jag brister ut i ett gråtanfall. "Ella, honey, what's wrong?!" frågar hon oroligt.

 "He didn't love me. He loved someone else!" gråter jag och folk kollar på mig som om jag var ett djur på något zoo.

 "Who?"

 "Cody, dads neighbour"

 "Oh my God, Ella I'm so sorry! That's horrible!"

 "I'm on my way to Sydney. My mother is in the US, can I live with you for a while when I'm searching for an apartment?" frågar jag och snyftar.

 "Of course honey! You can stay as long as you want to! I know! You, me and Emily can move to an apartment together!!!"

 "That would be awesome" ler jag och snörvlar lite.

 "And forget about Cody! He's an asshole! How dare he hurt my little baby like that?!" skojar hon och jag skrattar lite.

 "I'm use to it"

 "Aww, but I got to go, I'll meet you at the station. Call me maybe!!!" sjunger hon och jag ler.

 "Bye"

Vi lägger på och precis då ringer Josh.

 "Hi" säger jag och han snyftar.

 "Have you left?"

 "Yeah. I'm on the train"

 "Cody, was he tere?"

 "Yes, we talked... I told him I loved him and stuffs... He cried, but I'm going to look for an apartment with Emily and Leah" säger jag.

 "I think I'll stay at Olivias house for a while"

 "Okey, Don't worry, be happy" ler jag och lägger på.

Hur mycket jag än vill glömma Cody går det inte. Han finns alltid där i min hjärna. Någonstans. Och snart ska han på världsturné. Han kommer glömma mig. Men jag kommer aldrig glömma honom. Han betydde för mycket. Aldrig att han skulle kunna försvinna direkt. Det kommer ta tid. Tid av tårar och smärta. Men jag ska klara det. Jag ska kämpa mig igenom barriären av sorg. Ta mig fram till glädjen. Och jag kommer ha två vänner vid min sida hela tiden. De kommer aldrig lämna mig som Cody gjorde. De kommer aldrig svika mig som Cody gjorde. De kommer aldrig... Okej, nu tänker jag på Cody igen. Men nu vet jag att det är sant...

Jag älskar honom...

-------------------------------------------------

Kapitel 8 är ute nu!! :D Haha, två kapitel på väldigt kort tid ;) Förtjänar några kommentarer kanske...? Xxx

Ella

 "So... Who is Brooke?" frågar jag när jag och Cody sitter på stranden.

 "Ehm... Just, a friend of mine" säger han nervöst och jag ser på honom.

 "You're lying" säger jag lugnt och han ser på mig.

 "No, why would I?" säger han och jag suckar.

 "Cody, I'll ask you again and this time, I want an honestly answer: who is Brooke?" frågar jag igen och han suckar.

 "We had a thing going on a while ago, before you and Josh came here" säger han och jag nickar lite.

 "Do you like her?" frågar jag stelt och ser ut över horisonten.

 "She's nice" säger han avvikande och jag nickar lite.

Min blick söker efter Josh, men jag hittar honom inte. Så jag tar upp mobilen och ringer honom. Efter några signaler svarar han.

 "Ella? What's up?" svarar han och skrattar lite.

 "Where are you?" frågar jag och Cody ser lite på mig.

 "Oh, sorry! I forgot to tell you! I'm with Olivia" jag suckar lättat.

 "Josh, you can't do like that. Not anymore. From now you have to tell me when you're going somewhere BEFORE I call you and ask after you" säger jag strängt och han skrattar lite.

 "I'm the old one here" skrattar han.

 "Yeah, so I wouldn't have to look after you!" fräser jag och lägger på.

 "Is everything okey?" frågar Cody försiktigt.

 "Yes, everything is fine" suckar jag.

Jag lägger mig ner på min handduk och sluter ögonen. Solen steker på min kropp. Jag fixar till min vita bikini lite innan jag suckar lite. Cody sitter fortfarande upp och ser ut över vattnet. Plötsligt ringer hans mobil. Han tar upp den och svarar.

 "Brooke! Hi!" säger han och jag stelnar till, men lyssnar. "I'm sorry, I forgot it" säger han efter ett tag. Han är tyst en stund och ett leende kryper fram på hans läppar. "Aww! I miss you too!" ler han och jag stelnar till lite.

Cody

 "So... Can I come over now?" frågar Brooke.

 "Ehm... I'm actually with a friend" säger jag.

 "Tonight then? On a date" säger hon och jag hör att hon ler.

 "A date? Uhm... Yeah, sure"

 "Okey! Good! Can you pick me up at six?"

 "Yeah sure"

 "Okey, good! Love you!"

 "Love you too" säger jag tveksamt och lägger på.

Ella reser sig upp och går med raska steg mot gästhuset.

 "Ella! Wait!" ropar jag och springer efter henne.

 "Why are you acting like you actually like me when you love another girl?!" fräser hon och jag ser sorgset på henne.

 "She said Love you, what could I do?!" säger jag och hon stannar och vänder sig om.

 "Do you know what LOVE means?" väser hon och jag suckar.

 "Of course I do!"

 "Apparently not! That word is nothing you can go around and say to people and think that 'oh, that was nothing, they'll get over it' because they just starting to think that you actually love them! And in the end it's them who get hurt!" ryter hon och springer mot gästhuset.

Jag suckar frustrerat och sparkar i sanden. Vad har jag gjort?!

Ella

Tårarna börjar rinna och jag slänger igen dörren till gästhuset. Jag slänger mig på sängen och gråter högt. Snörvlar. Snyftar. Gråter. Hulkar.

 "Ella? What's wrong?!"

Jag ser upp och möter min brors blick. Han går emot mig och jag slänger mig i hans famn. Han tar emot mig och jag lägger benen runt hans midja. Jag gråter ut mot hans hals och han stryker mig över ryggen. Jag känner hans fingrar genom mitt hår och snyftar.

 "What's wrong?" viskar han.

 "Cody..." gråter jag och han spänner hela kroppen.

 "What did he do?" frågar han stelt.

 "He doesn't even like me because he love another girl" gråter jag och han släpper ner mig på sängen.

Han rusar ut ur huset och ner på stranden. Snabbt ställer jag mig på verandan och ser Josh putta till Cody.

 "You promised me to not hurt her!" hör jag honom ryta.

 "Calm down" säger Cody lugnt och Josh puttar till honom igen.

 "You promised!!" skriker Josh och puttar ner honom i sanden.

 "Josh! Stop it! He is not woth it!" skriker jag och hoppar ner i sanden.

Jag springer fram till Josh och tar tag i hans arm, sedan drar jag honom mot gästhuset. Jag slänger en snabb blick bak på Cody och ser honom sitta i sanden med ansiktet i händerna. Men jag bryr mig inte. Han gjorde fel. Jag vart sårad. När vi kommer in till gästhuset suckar jag lite.

 "Josh, maybe we should go back to Sydney?  I mean, it will be weird to live here after this" säger jag och han suckar lite.

 "But we have no place to live there" säger han.

 "I can sleep over at Emilys place, or Leahs. Then we can search for an apartment" säger jag och han ler lite.

 "But I don't want to leave. Not yet. I've just met Olivia and I really love her" säger han och jag suckar lite.

 "Then I'll move back to Sydney" säger jag och börjar packa min resväska.

 "Ella, please..."

 "No, Josh!" avbryter jag. "I'll move there, you can't change that" säger jag allvarligt och lägger ner min tandborste och sminkväska i resväskan.

Han suckar lite och sjunker ner på sängen medan jag går runt och packar ihop mina saker. Snart är jag klar och stänger resväskan.

 "Bye" säger jag och ställer resväskan vid dörren.

 "Promise to call me" säger han och kramar mig hårt.

 "I promise" viskar jag och känner en tår rinna nerför kinden. "I'll miss you" ler jag sorgset och tar ett steg ifrån honom.

 "I'll miss you too"

Jag tar min resväska, vinkar lite och går ut. När jag stängt dörren stannar jag. Tänker lite. Men ringer en taxi som kommer snabbt. Jag sätter mig och vi åker mot tågstationen. Med huvudet lutat mot rutan ser jag hur regnet sakta börjat droppa ner från himlen.

-------------------------------------------------------------------------

Kommentera på nu!!

Som ni kanske vet är Rim bortrest och jag(Wilma) har ansvaret för bloggen! Nu är det riktigt kul att skriva, så jag kommer fortsätta på nästa kapitel NU! :)

Ella

När vi kommer in till gästhuset kollar vi runt lite först innan jag lägger upp min resväska på ena dubbelsängen.

 "What did you say to Cody?" frågar jag för att bryta den jobbiga tystnaden.

 "I just... Said thanks for letting us live here" säger han och rycker lite på axlarna.

 "Okey..." säger jag och går ut till den lilla verandan på baksidan mot stranden.

Månen är högt upp på himlen tillsammans med tusentals stjärnor. Han behöver aldrig vara ensam, månen alltså.

Hur kunde mamma bara sticka sådär? Ville hon bara bli av med oss och dumpade oss hos pappa? Vi har ju ingen annan släkting, så vart ska vi ta vägen? Jag tänker fan heller bo hos pappa. Vi får väl leta efter någon lägenhet eller något.

 "Hey"

Förskräckt kollar jag åt höger där Cody kommer gåendes i sanden nedanför verandan som är lite upphöjd.

 "Oh, hi" flämtar jag och lägger handen på hjärtat.

 "Sorry, I didn't mean to scare you" ler han mjukt och gör en gest mot strandkanten. "Want to walk with me?" frågar han och jag ler lite.

 "Sure"

Jag går ner till honom och känner sanden krypa mellan tårna. Den är fortfarande varm efter en varm dag i solen. Vi går ner till strandkanten och jag går i med fötterna. Vågorna svalkar mina vrister och jag ler lite med stängda ögon. I vattnet speglas månens ljus och skapar en mångata(sök på google).

 "It's beautiful" säger jag och andas ut.

 "Yes, just like you"

Jag ser på honom och han ler lite generat. Jag känner hur mina kinder blossar upp och gömmer ansiktet i händerna.

 "Aww" ler han och jag fnissar tyst.

 "Stop it" flinar jag och går ut i vattnet en bit.

Jag stoppar i händerna och skvätter upp vatten på honom. Han piper till och går ut till mig. Jag skrattar och springer ifrån honom.

 "You shouldn't have done that!" säger han bakom mig och tar tag i min midja.

Jag skriker och skrattar medan han snurrar runt mig i sanden. Han sätter ner mig på marken men håller kvar sina armar. Han pressar ner sitt ansikte i mitt hår och jag hör hans andetag i mitt öra. Jag ryser av välbehag och han pussar försiktigt min hals. Med ett leende vänder jag mig mot honom och våra ansikte förs närmre varandra.

 "Cody! Come inside, we need to talk!" ropar hans mamma inifrån och jag backar snabbt.

 "I'm coming, mother!" ropar han och skojar till det lite när han säger mother istället för mum.

 "Well... I see you tomorrow?" säger jag och vi börjar gå upp på stranden igen.

 "Yeah, I'll come and get you for breakfast" ler han och kramar mig innan han joggar mot huset där hans mamma väntar.

Jag suckar lyckligt och går upp på verandan och in i gästhuset. Josh sitter på sin säng med datorn framför sig.

 "I saw you. You really like him, don't you" ler han med blicken på datorn.

 "Stop it" flinar jag och slänger mig på mage på min mjuka säng. "Yes, I do" ler jag för mig själv och snurrar runt så jag har blicken i taket. Jag gillar honom verkligen...

Cody

 "What's up?" ler jag och slår mig ner framför mamma vid köksbordet.

 "Just because I know how Thomas can be, I'll let them live in the guesthouse, but sometime, they have to move out" säger hon allvarligt och jag sänker blicken.

 "They maybe can go back to their mother later" säger jag och hon nickar.

 "Talk to them tomorrow and ask them how they want to do" ler hon och reser på sig. "I'll go to bed now. Good night darling" säger hon, pussar min panna och går mot trappan.

 "Good night mum!"

När jag kollat att alla dörrar är låsta går jag upp till badrummet och gör mig i ordning. Sedan går jag till mitt rum och lägger mig i sängen. Jag somnar efter en halvtimme med Ella Smith i tankarna...

Ella

 "Rise and shine!!"

Jag slår sakta upp ögonen och ser Cody hoppa i min säng. Med en grymt slänger jag en kudde på honom och han skrattar.

 "Who let the monster in?" grymtar jag och Josh skrattar.

 "Well, who lives with you in this house?"

 "You're the devil" säger jag och pekar på Cody. "And you're the devil's son" fortsätter jag och flyttar pekfingret till Josh.

 "I love you too, sister" flinar Josh och Cody ler.

 "The breakfast is served inside" ler han och drar upp mig.

 "I have to change first, so... I'll be there soon" ler jag och han nickar.

Cody försvinner ut och jag och Josh gör oss i ordning. Med en blick på vädret konstaterar jag att det är riktigt varmt. Så jag drar på mig ett par ljusa, korta jeansshorts med ett brunt, tjockt skärp och en vit shorta. Jag sminkar mig med lite foundation, puder och mascara för att sedan borsta mitt långa hår.

 "Are you done yet?!" ropar Josh från hallen, då jag står i badrummet.

 "Yeah, coming!" ropar jag och går ut till honom.

Jag kliver i mina bruna gladiatorskor och vi går tillsammans fram till Codys hus. Precis när vi ska knacka på öppnar Cody.

 "You don't need to knock" flinar han och kramar mig och gör ett handslag med Josh.

Han leder oss till köket och vi tar mat. Eller, jag tar bara lite juice och ett äpple eftersom jag inte har någon aptit på morgonen. Ute på verandan sitter Codys mamma och pappa som ler snällt mot oss.

 "Hello there! I'm Codys mother, Angie" ler hans mamma och kramar oss.

 "Hi! I'm Josh and this is my little sister Ella" ler Josh och Codys pappa kommer fram till oss.

 "I'm Brad, nice to meet you" ler han och kramar mig men skakar hand med Josh.

 "Where is Alli and Tom?" frågar Cody som kommer ut efter oss.

 "Oh, Alli went early to meet her friend from school and Tom is still asleep, I think" säger Angie och jag och Josh slår oss ner vid bordet på verandan.

Cody sätter sig bredvid mig och ler mot mig. Med ett leende ser jag på honom och tar en tugga på mitt äpple.

Cody

Hennes leende sken i solen och hon såg ut som en ängel. Hon är en ängel. En fallen ängel. Som förlorat sina vingar. Ett leende som dödar, ögon som skimmrar och en kropp som distraherar. Hon kan lura killar till döden. Vem som helst skulle bli förtrollad av henne.

 "Oh, Brooke called when you woke Josh and Ella up. She wanted you to call back" ler mamma och Ella ser förvirrat på mig och sedan mamma.

 "I'll call her later" mumlar jag och sväljer hårt.

Brooke... Hennes har jag helt glömt bort...

**************************************************
********

I'm back on track!!! Yaay! Vem är Brooke...? KOMMENTERA FÖR MERA! ;)